avk-2017

Smällar och julklappar till portföljen


Julen står för dörren och jag passar på att ta en titt på hur det gått i år. Vad var rätt och vad var fel? En reflektion är hur svårt värdeinvesteringar är. En annan att när det funkar då kan det rassla till ordentligt. En tredje är att dåliga beslut ofta leder till svåra beslut. Det och så förstås en del om planen framåt.

Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville 

 

Portföljen i veckan

tabellen

Det hände inte så mycket den här börshösten. Faktiskt inte på ännu längre än så. I slutet av april var börsen upp 11 procent. Sedan dess har det gått sidledes om än med en först en liten dipp och sedan ett försök att lyfta – i båda fall utan att den verkliga kraften infunnit sig. Rörelserna, volatiliteten, på börsen har som bekant varit extremt låga i år. En av mina spaningar inför nästa år är att det snart är slut med det lugnet.

Gissningar är vad de är men här och nu har det åtminstone verkat stämma redan i slutet av det här året. Därför glädjer det mig att portföljen varit så stabil under hösten men visst, det vore roligt att få in nya lyft i stil med det vi fick till under våren.

Tack alla ni som nu bidragit med en bra bit över 30 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar – den gör skillnad!

 

Inriktning

Källa: Börsdata

Källa: Börsdata

Min allmänna bild av ekonomin är att det nästan är för upplagt för en fortsatt uppgång. Det finns alltid hot, just nu kanske främst på räntemarknaden och möjligen en störning i Kina. Det är ändå rätt långsökt. Marknaden har fått nästan allt den önskat sig nu, inklusive en skattereform och långsamma åtstramningar av räntor och stimulanser. Det här har jag skrivit om i tidigare inlägg så jag tänkte egentligen bara lägga till några småsaker.

Utgångspunkten som jag ser det är att vi är på väg in i en stabil ekonomisk fas men en som marknaden kanske inte uppfattar som stabil. Det här skrev jag om i veckan. I den förra konjunkturcykeln, som bekant slutade abrupt 2008, var faktiskt investeringsklimatet förvånansvärt stabilt betydligt längre än man skulle kunna tro. Börsen och ekonomin gick bra och realräntorna (dvs. när inflationen räknats av) var stabila. Det var först mot slutet som ekonomin verkligen överhettade och så småningom tvärbromsade. Det trots att de korta räntorna både stigit och närmat sig de långa räntorna – de klassiska varningssignalerna.

Det finns, som jag bedömer det, betydligt mer kraft kvar i ekonomin i form av outnyttjade resurser innan det verkligen börjar ta stopp. Skillnaden mot då är förstås att det den här gången är en ekonomi med bredare uppblåsta tillgångspriser genom alla stimulanser samt inte minst betydligt billigare att finansiera de även denna gång höga lånenivåerna. Då var det ju främst fallet på bolånemarknaderna som drog igång hela nedgången. Nu kan nog en del oro kring prissättningen komma på allt från fastigheter till obligationer och aktier. Det där riktiga fallet har jag däremot svårt att se. Snarare ligger alltså en fortsatt uppgång i korten.

Det är till och med så att jag egentligen tycker att det borde vara upplagt för att det kommer en ny uppgångsfas ganska snart. Det eftersom de flesta risker är avklarade men det inte riktigt avspeglat sig i form av särskilt uppskruvade förväntningar. Det borde helt enkelt finnas utrymme för optimisterna i början på nästa år. En gissning förstås men det är alltså så vi investerat.

 

Portföljen veckan som kommer

Källa: Börsdata

Källa: Börsdata

Kommer ryckigheten tillbaka så kanske också tar stopp i den enkla investeringsmetod som varit årets vinnarmelodi. Köp det som redan gått bra, har momentum med sig, och så rulla med det ett tag till uppåt. För vår del har vi haft stor glädje av det här klimatet, inte minst investeringarna i Vitrolife och Cellavision har än en gång varit vinstmaskiner. Det bland annat genom att vi kunnat utnyttja det förutsägbara börsklimatet till lönsam swing trading. Den som inspireras av vår portfölj ska nog hålla ett öga på att av de knappt 12 procentenheter vi hittills slagit index med i år så står dessa båda för hela 7,8 procentenheter.

avk-2017

En fortsatt titt på vad det är som lyckats i år visar att investeringen i Commerzbank blev en fullträff. Den är jag lite stolt över. Det var en klassisk bankinvestering i värdet av stigande långräntor och att städningen i en någorlunda ok bank kan lyfta värderingen en hel del. En annan tysk placering, Infineon – specialisten på chip till robotar och elbilar, har också varit lyckad så långt. I övrigt är det många placeringar med äldre startdatum som gett bra betalt i år. Hit hör Apple, Millicom, Novo Nordisk och AstraZeneca. Två lyckade detaljer i portföljen var också tajmingen i Castellum och Kabe.

Annars är det, som alltid, många misslyckanden och halvdana försök också. Jag är med handen på hjärtat inte riktigt nöjd med BMW i år. Läget i bilindustrin är inte helt olikt det som synts i andra branscher som är mitt inne i större teknikskiften. Värderingarna är pressade men det är också högst osäkert hur den stora produktionskapacitet som nya och gamla alternativ tillsammans byggt upp ska kunna tas emot av en relativt stabil efterfrågan. Höga investeringar är det också. Det står och väger mellan värdeinvestering och värdefälla.

 

HM är ett bra exempel på att det senare verkligen kan svida. Det bolaget liksom Clas Ohlson, som vi testade igen under året, är svåra investeringar, eftersom de bygger på en tilltro till att strategin på sikt fungerar. Om den gör det, så framstår du som den där kloke investeraren som inte stressas av tillfällig oro. Om det inte vänder däremot, så sitter du envist fast i en allt sämre investering. Det där är verkligen värdeinvesteringarnas baksida. I och med att du från början spekulerar i att marknaden har fel, så reagerar du inte på om marknaden ännu mer distanserar sig från din värdering. Väntar du dessutom på bolagets vändning, så kan du bli rätt avtrubbad.

Vi har sålt en hel del i de här tre bolagen i år men frågan gnager förstås om jag skulle varit ännu hårdare. Sett ur ett beslutsperspektiv är jag dock lite osäker. Det är så lätt att skriva vinnarens historia. Förra året klagade jag på att jag var för snabb att släppa mina idéer vid minsta motgång, så det är verkligen inte så givet. Det jag möjligen tycker är att casen visat sig vara lite för svaga.

Möjligen är det så att jag hade tjänat på att sitta vid sidlinjen och sedan köpa aktierna, i värsta fall dyrare, när läget klarnat. De hade besparat mig problemen i HM och Clas Ohlson i BMW däremot, som i och för sig inte backat i år, hade det däremot inte hjälpt. För där har bolaget gått fortsatt toppen utan att marknaden brytt sig. För övrigt hade jag den motsatta situationen i Autoliv. Där jag var strikt och rev plåstret direkt på en svag rapport. Ett som det visat sig kostsamt beslut. Investeringen i Ericsson gick jag ur innan dåligt gick till sämre. Nu är det bolaget tillbaka på väg upp och jag skulle om jag ville kunna kliva på igen något billigare än jag gick ur men då slippa de risker som nedgången gav.

Det är inte så lätt det där med aktier kan man konstatera. I Maersk gick allt runtom kring bolaget, i form av utveckling för världshandel och olja, precis som jag tänkt mig men det lyfte ändå inte. Jag känner förstås till en del av invändningarna som att värderingen sett till årets vinst redan från början låg rätt högt men det har ju en hel del annat industrirelaterat också gjort och ändå kunnat sticka vidare.

Något jag inte alls lyckats med i år är försörjningen av nya intressanta småbolag. Kabe och AQ är gamla bekantskaper. Försöket att fiska på bostadsmarknaden med först Besqab och sedan Serneke gick inget vidare. Två misslyckade värdeinvesteringar får jag lov att bokföra det som, eftersom jag räknade rätt ordentligt på underliggande värde i båda fallen men fick inse att det i de här fallen är bostads- och aktiemarknaderna som ger facit. NetEnt var samma sak. Där hoppades jag ordentligt på en uppsida men kursen tog andra vägen trots att jag inte riktigt tyckte resultaten pekade ditåt. Nåja det här var ändå några exempel där jag relativt snabbt accepterade att marknaden inte höll med mig.

Värre då med lilla Midway. Där har det kommit två negativa signaler för ett i övrigt mycket svagt belyst bolag. Mycket av den skulden faller på ledningen som har rapporter som är mer än lovligt intetsägande för ett litet investmentbolag. En faktor jag tyvärr inte tog hänsyn till när jag köpte aktien. Den ena dåliga nyheten var att det förra kvartalet gick sämre än väntat för bolagets kronjuvel – Haki, som säljer byggnadsställningar. Den andra var ett hastigt och oförklarat VD-byte.

Starka säljsignaler, som jag ser det men i den svagt omsatta aktien har priset samtidigt dalat ordentligt. En god illustration av ett problem jag normalt gör allt jag kan för att undvika – när du fattar beslut som leder till nya svåra beslut. För nu sitter jag i rävsaxen att ställa sämre kvalitet i bolaget mot mycket lägre pris på aktien. Svårt. Planen just nu är att leta vettiga exitpunkter men inte ha alltför bråttom, eftersom problemen i och för sig verkar vara inprisade. Åtminstone så långt.

Slutligen några jag inte nämnt. Investor har fungerat fint som mellanlagring av pengar jag vill ha på börsen men inte vet var samt som ett sätt att sprida riskerna. Till det har jag lagt till Kinnevik igen. Ett som det verkar bra beslut. De svenska bankerna var lyckade investeringar från 2016 som jag avslutade i slutet av året, så det är inte så mycket att säga om. Nu är vi tillbaka genom ett köp i Nordea. En av de investeringar som jag är ganska hoppfull om inför 2018, som jag bland annat pratade om när jag var med i Sparpodden häromveckan. Mer osäker men nyfiken är jag på om New Wave, med t.ex. sitt varumärke Craft, kan fylla en del av luckan efter att jag dragit ned i konsumtionsbolag under året.

SKF och Trelleborg har jag inte nämnt. Jag gillar båda men det är lite en fråga om att få till det vid en fortsatt konjunkturuppgång med centrum i Europa och då föll valet på kullagertillverkaren.

Närmast på agenda står att eventuellt avsluta Midway och i så fall öka i Nordea och Investor. Jag vet inte om jag får till det i år men det är som sagt inte hela världen. I stort sett är jag nu rätt nöjd med vår portfölj.

Jacob Henriksson, Gottodix

Nästa avsnitt av Veckan! siktar jag på att släppa den 18 december. Glöm nu  inte att ge en slant till min insamling till SOS Barnbyar – det är ju ändå jul 🙂

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.