Källa: Börsdata

Portföljen städar och köper nytt


Mycket tankar kring hur jag vill ha portföljen inför nästa vecka. Det blir en del som åker ut medan annat som svenska banker knackar på dörren igen. Allt det där passar ihop både med min övergripande och positiva syn jag har på börsen och de orosmoment jag ser lite varstans men främst i vissa branscher och bolag. En del städjobb helt enkelt.

Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville 

 

Portföljen i veckan

tabellen

En god och en dålig nyhet i veckan som gick. För portföljen var det en rejäl smäll att botten gick ur i Clas Ohlson. Den risken tog jag ju upp förra veckan, så nu är det förstås eftertankens kranka blekhet. Borde jag agerat på det jag redan då oroade mig för? Lite mer om det i bolagsavsnittet nedan. Den goda nyheten är förstås att det lossnat igen på börsen. Det gör att jag kör på med min plan på kort sikt och även ser fortsatt ljust på början av 2018.

Däremot finns det en del jag nog behöver fila på i portföljens sammansättning om den ska fungera som jag vill. För även utan raset i Clas Ohlson hade skulle vi tappat mot index i veckan. Jag tycker inte om när det går segt men jag tycker ännu sämre om när ekonomin och börsen går som jag tänkt men portföljen inte hänger med. Då har jag ju gjort något fel i min styrning.

 

Inriktningen

Om vi börjar med det positiva bilden. Veckan som gick visade att novembersnuvan på börsen nu är passerad. Det är fortfarande de allt starkare konjunktursignalerna som dominerar diskussionen. Därtill understödda av politiska besked som att det blir en skattereform i USA och ett ordnat avtal om Brexit så småningom. Bra eller dåligt på sikt är förstås politiska frågor och svåra ekonomiska bedömningar. För marknaden är det dock enkelt – check och bock på två orosmoment.

Sedan kommer signaler om stigande räntor och backade stimulanser men där är ändå bilden att det inte brinner i knutarna att göra något. Det blev tydligt till exempel när USA rapporterade jobbdata i fredags. Det ser bra ut men lönetillväxten är fortfarande såpass svag att den inte pressar någon att agera. Det sagt finns det nu en hel del varningssignaler vid horisonten. Snabbt krympande differens mellan långa och korta räntor hör dit, liksom tecken på summan av alla stimulanser runtom i världen nu mattats.

Källa: Riksbanken

Källa: Riksbanken

Jag brukar spara de mer tilltrasslade djupdykningarna till inläggen på Molekylär Ekonomi, eftersom jag vet att ni är en mer blandad grupp som läser här men ovanstående graf på amerikanska och tyska 10-åriga räntor tycker jag ändå är rätt talande. Det händer på det hela taget mycket lite med de amerikanska långräntorna och i Europa är det mest ett evigt spel kring hur ECB ska göra med sina stimulanser. Poängen är att varken i den kurvan ovan eller de jag presenterade i senaste Veckan! (som äntligen är ute) ser något som helst tecken här och nu på att de dyrare pengar som ska störa börsen längre fram faktiskt börjat märkas. Precis som det inte finns några spår av bostadsoron på den svenska räntemarknaden.

Källa: Börsdata

Källa: Börsdata

Med det ser jag egentligen bara en ordentlig risk på börsen för närvarande och den ligger i att själva värderingarna ifrågasätts. Det finns i rätt många värderingar nu ett ovanligt stort inslag av framtida positiva förväntningar i aktiepriset. När jag var med på Nordnets Börsbar har jag använt Atlas Copco som exempel på det. I år har aktiepriset skjutit iväg så att deras förväntade vinst för 2019 nu värderas till p/e 22 mot för att för ett år sedan legat på 17. Dessutom har vinstförväntningarna skruvats upp.

Det behöver inte vara fel – om konjunkturen håller utan att räntorna tar alltför stark fart uppåt. Här och nu ser det ut att stämma men förväntningarna framåt kan styras av annat än det vi ser framför oss härnäst. Ungefär som fallet på bostadsmarknaden som uppenbarligen delvis styrts av ett något större utbud av nybyggda bostäder och lite påverkats av nya amorteringskrav men som mest verkar handla om en allmän oro för att framtida förväntningar legat för högt.

Den effekt det här kan få är just den som kom på en rapport som den från Clas Ohlson. Kommer det signaler som får tilltron till utvecklingen på sikt att svaja så blir fallhöjden stor. Sett lite bredare är nog fortfarande den typ av krasch som vore möjlig på börsen den värderingsdipp som inträffade 1987. Det går att se ett scenario där det kommer en större korrektion nedåt eller fortsatt flera små i bolag och branscher, ungefär som vi i år sett för bostadsutvecklarna.

Källa: Börsdata

Källa: Börsdata

Det där är dock svårt att agera på ett vagt scenario om problem ställt mot ett konkret alternativ med en fortsatt uppgång. Min slutsats är i tre steg. För det första att vi ligger fullinvesterade, eftersom det är mitt huvudscenario. För det andra att jag håller ett öga främst på risker kopplade till reaktioner på höga värderingar för närvarande. Typexemplet kan vara fall några av våra dyra bolag som Vitrolife eller Cellavision. Kommer det in en verklig osäkerhet i de aktierna är det inte säkert att enbart svaret att det är bra bolag räcker som försvar. För det tredje tittar jag med ökande skepsis på bolag som har svaga punkter.

 

Portföljen veckan som kommer

Källa: Börsdata

Källa: Börsdata

Det här har lett mig fram till en av tankarna jag har inför 2018 – ta inte onödiga bolags- eller branschrisker. Det kanske låter som en självklarhet men det är faktiskt mer relevant om jag skulle ha rätt i att marknadens allmänna kärlek till momentum avtar och volatiliteten tilltar nästa år. Bostadsutvecklarnas och även de traditionella handlarnas öde i år kan tjäna som goda exempel på hur det kan gå.

Utifrån det är jag skeptisk till två av portföljens senare tillskott. I Midway har jag av en läsare fått frågan om jag tror det varit en småspararhausse på Avanza och Nordnet som nu straffats. Svaret är att det tror jag inte i det här fallet. Däremot var det, som jag skrivit om, olyckligt att många gick in samtidigt i somras efter att Ulf Petterson haft med aktien i sin sommargenomgång på Öland som jag skrev om. Det blev trängsel i den dåligt omsatta aktien och kursen drog iväg lite. När jag sedan värderade aktien tyckte jag ändå den såg tillräckligt billig ut för ett köp. Så har det åtminstone kortsiktigt inte blivit.

Värderingsmässigt trodde jag då och tror väl egentligen fortfarande på betydligt mer än nuvarande kurser. Två problem har dock tillstött. Det ena är att Midways viktigaste dotterbolag – Haki, som säljer byggnadsställningar –  hade en miss i senaste rapporten. Det andra är att Midway bytt VD med kort varsel utan att ge någon riktig känsla för varför. Helt klart en osäkerhet som med rätta satt sina spår i aktien. Uppsida om den försvinner således? Ja kanske, men här kommer det där med synen på besvikelser in. Blir det ett dåligt kvartal till kanske det finns mer nedsida i bolaget.

En liknande situation finns i Serneke. Visserligen tuffar de viktigaste delarna på bra i bolaget. Byggandet, nu mest åt offentlig sektor går bra. Även arbetet med Karlastaden rullar på förvånansvärt ok. Här utgörs istället den ena negativa faktorn av att det helt klart finns delar i Sernekes projektportfölj, som Järvastaden, som nu till följd av bostadsmarknadens utveckling tills vidare måste värderas lägre. Den andra är att hur mycket jag än vill kan jag inte skaka av mig att jag ofta möter personer som vill varna för att de kan finnas risker i Serneke som inte kommer upp till ytan. Mycket diffust och det var ju det som Ola Serneke störde sig på i synen som Svenska Dagbladet hade på hans bolag. Jag har fortfarande inte hört ett enda mer handfast formulerat påstående om vad de där riskerna skulle bestå i men jag kan inte annat än notera att det som till annat bevisas måste ses som skvaller lever vidare.

Vårt mål är ju bara att på ett rimligt etiskt sätt tjäna pengar och inget annat – så då tar jag hänsyn till allt utan att värdera det på något annat sätt än om jag tror det kan påverka aktiepriset. Det vet jag inte här och det tror jag det är få andra på marknaden som vet heller. Det är problematiskt. Jag har ingen lust att baserat på principer bli sittande i en investering jag inte riktigt får grepp om.

Det här är två mycket osäkra lägen. Inte nödvändigtvis dåliga men svåra att överblicka. Det jag tvekar kring är om det då inte är bättre att satsa lite mer på tydligare investeringscase, som det jag ser i Nordea. Varför det bolaget jag ju också många gånger gnällt på nu lockar förklarade jag mer när jag var med i Sparpodden häromdagen.

Jacob Henriksson, Gottodix

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

 

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *