noel-1827278_1920

Brevlådan om börskrascher, tajma aktiebyten, swingtrading och Tesla


Vad gör jag vid börskrascher, hur tajma skifte mellan aktier, vad ska den som vill äga Tesla tänka på och hur jag swingar i våra favoritinnehav? Plockar ihop fyra spännande frågor ur ett trevligt läsarbrev

Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville 

Läsarbrevet

Jag fick ett trevligt och resonerande brev från Carina som hade en hel del egna funderingar om börsen framöver. Det bollar jag förstås gärna men för att göra det lättare för andra att läsa har jag formulerat om passningarna jag fick till några frågor. De kommer här.

Vad är viktigast – få rätt pris för aktien jag vill sälja eller slå till i aktien jag vill köpa?

Städning av portföljen är svårt både mentalt och från en tradingsynpunkt. När är bästa tajming att skifta från en aktie du inte längre tror på till en du vill in i? Jag brukar tänka att bevisbördan ligger på den aktie jag vill bli av med. Varför ska jag inte sälja den direkt?

Det kan ju finnas skäl men ofta har man fastnat i den där tankefällan med förankring av gamla riktkurser. Det är en självmotsägelse att tro att aktien du hoppas ska stiga i värde först ska bli billigare. Det är ju att säga att marknaden först ska göra mer fel och sedan börja göra rätt. Lite som om du behåller en aktie du inte tror på så räknar du med att andra ska börja tro på den mer än du.

Nej, det blir bakvänt hur man än tänker. Det är därför jag oftast säljer förlorare snabbt och försöker behålla vinnare länge.

 

Jag gillar Tesla men oroar mig för värderingen – hur ska jag tänka?

Det viktigaste med Tesla känns väl som med alla heta investeringar att man behåller kunskapsgreppet själv. Problemet är kanske inte så mycket att folk tror olika om bolagets framtid utan mer att man lätt hamnar efter i reaktionen om det händer något.

Antag att nyheten kommer att Tesla modell 3 har något kvalitetsproblem. Vad som helst – det är ju vanligt när en ny bilmodell börjar rulla på vägarna. Nyheten sänker den heta aktien 20 procent på två dagar. Vad gör du då? Är du påläst kanske du har svar liksom om du vet att du är en person som snabbt kan läsa på om bilnyheter (t.ex. har koll på var trovärdiga källor finns).

För många av oss småsparare blir dock den enda signalen att gå på att aktien faller. Det är det som är så svårt i bolag i förändring – där säger inte priset så mycket. Då hamnar man lätt på efterkälken i en backe där kursen rasar iväg rätt snabbt.

Jag har skrivit lite mer om att investera i heta aktier i det här inlägget på Molekylär Ekonomi.

 

Jag undrar till exempel hur du agerar inför/vid en större nedgång, säg 20 – 30%? Såsom till exempel Johnny Torssell ser framför sig snart.

Det är rätt många traders eller andra med tyngst fokus på aktierna och marknaden snarare än bolagen och ekonomin som ser risker för en större nedgång just nu. På ett plan beror just traders ofta negativa bedömningar om börsen på att de inte betyder lika mycket för den som är trader om marknaden går upp eller ner. Den enda som betyder något är ju om det finns intressanta volymer av affärer att handla i. Om det gör dem mer sakliga eller mindre pålästa kring hur hela börsen går ser nog olika ut från fall till fall.

Jag är för min del inte främmande för en stor nedgång under 2018. Vi går ju in i året med inställningen att det blir ett starkt år men riskerna för en nedgång finns alltid där. Den här gången är det jag förberett mig mest på om det på börsen kommer en värderingskrasch ungefär som den 1987 eller möjligen likt den vi kanske ser på bostadsmarknaden redan i år.

För viktigare än om det kommer en nedgång är att försöka förstå vad som driver den nedgång som kommer. I en så djup, fundamental och lyckligtvis ovanlig krasch som den 2007-2008 är det rådet för den som får grepp om vad som är på väg att hända eller åtminstone förstår det när det händer att sälja mycket och snabbt.

Troligare är som jag talade om när jag var med i Nordnet Talks i somras att en börsnedgång är både rätt kort och relativt mild. Den pågår sällan över ett år och blir oftast inte mer än 20-30 procents nedgång. Det kan förstås bli en hel del pengar det med men det är ändå inte så farligt för den långsiktiga investeraren.

Däremot brukar marknader sällan vara sig lika före och efter en konjunkturnedgång. Varje era har sina vinnare och förlorare. Fråga den som försökte vänta in att Ericssons aktie skulle hämta sig efter millenniebubblan.

Så baserat på detta brukar jag göra ungefär likadant vid alla större nedgångar. Jag säljer alltid av i våra innehav och ibland rätt mycket. Det brukar bli upp till 20 procent eller ännu mer. Det gör jag för att jag inte har överblick över vad som pågår och vill öka mitt handlingsutrymme. Det här gör jag relativt ofta (säkert mer än en gång om året i snitt de senaste åren dock inte 2017 som varit ett mycket lugnt år). Sedan läser jag allt jag kan för att komma på vad det är som pågår. Därefter är det vad jag kommer fram till i min analys som styr hur jag agerar.

För mindre aktiva eller den helt passive är det ett helt ok alternativ att i förväg bestämma sig för att aldrig agera vid stora börsnedgångar. Även för den här gruppen tycker jag dock dels att det är bra att vara medveten om att det faktiskt finns en del riktigt stora nedgångar, dels att stora nedgångar ofta också är tecken på skiften i ekonomin. Ett exempel – om du är utdelningsinvesterare och det skulle komma en skarp nedgång till följd av höjda räntor, så ska du inte chansa på att räntorna kommer ner och värderingarna upp igen. Snarare kanske du ska acceptera att räntetrenden kan ha vänt uppåt även på lite längre sikt.

Så även den mindre aktive bör lägga (sin enda?) lästid på vad det är som pågår i samband med större nedgångar. De är helt enkelt de viktigaste perioderna för börsintresserade att förstå. Tyvärr är det många som precis de här perioderna tappar intresset och gör precis tvärtom och sticker huvudet i sanden.

Du har sagt att swingade i vissa av dina aktier, vad går du på då för signaler?

Jag går i huvudsak på min värdering av bolaget och att jag har någon täckning för att kursen pendlar upp och ner på vad jag anser vara brus. Det bästa exemplet är Vitrolife och Cellavision. Det här är bolag jag kan så bra att jag tror mig veta att det som händer mellan rapporterna som jag inte har koll mest är brus. Lite kaxigt men i just det här fallen vågar jag sticka ut hakan.

Jag vill dock inte agera om börsen i sig är osäker. Det vill säga jag swingar inte i ett läge då hela börsen rör sig, särskilt inte om det är nedåt. Sedan tittar jag en del på köp- och säljtryck via sådant som RSI och glidande medelvärde. Bara på marginalen dock. En signal jag gillar att följa är att kolla vilka det är som köper respektive säljer. Inte för att jag misstror småsparare men om det finns stora köpare brukar det också finnas volymer att back upp en uppgång med.

Jacob Henriksson, Gottodix

Nästa Veckan siktar jag på att publicera den 2 januari. Här är den senaste.

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.