foton

3 sätt att använda Börsdatas estimattjänst 4


Vi småsparare tittar gärna bakåt och drömmer framåt. Det är väl inte alltigenom fel men det är en bra idé att bygga in kunskap om förväntningar i sin aktieanalys men hur gör man. Det tittar jag på i det här inlägget.

Börsdata är en tjänst jag verkligen gillar. Den öppnar upp investerarvärlden för oss småsparare på ett fantastiskt sätt. Dessutom är den byggd inte för att med förenklade resonemang leda fram till en viss typ av investeringar utan för att det ska vara enkelt att vara och utvecklas som investerare. Här kan alla som gillar aktier, från nybörjaren till den erfarne, botanisera på sina egna villkor. Dessutom är det här ett mikrobolag med Georg Bol (den kände bloggaren 4020) och Henrik Bergström som lyckats bättre med fintech än landets alla storbanker. Det imponerar och inspirerar. Därför har jag Börsdata som en #gillaentreprenörer. Det är bolag jag vill stötta genom att ge dem lite gratis reklam här på sidan.

Nu har Börsdata introducerat en ny påbyggnadstjänst med estimat för 200 nordiska börsbolag från tjänsten SME-direkt. Ni vet den där som det brukar refereras till i rapporttider. De har även Nyhetsbyrån Direkt, vars nyheter du ofta läser i olika tidningar. Dessutom har de flera olika twitterkonton som är väl värda att följa.

Det har även en utmärkt användarguide ovan – som gör att jag inte tycker det är så meningsfullt att skriva var du ska klicka för att göra vad. Istället tänkte jag ge några tips om hur du använder den.

 

1 Ha koll på förväntningar

industri

 

Det två mest basala misstagen många gör är att de inte de vill ta till sig att en akties värde är kopplad till framtida avkastning och att priset är satt utifrån förväntningar på dessa. När det går fel kan det antingen ta sig uttryck i att en investerare har köpt ett lovande bolag till ett för högt pris eller att köpet byggde på tron att gamla förutsättningar skulle fortsätta gälla.

teknik

 

Jag ska ta två exempel. Först ett om att inte se vilken tillväxt som är inprisad i aktien. Fingerprint har ett P/E-tal på 10 för det senaste året medan Volvo ligger på 15,6. Redan nästa år är det förhållandet omvänt. För 2018 års vinst får du idag betala 15,5 gånger för Fingerprint men bara 14,7 för Volvo. Vad beror det på?

Ägna gärna en stund åt de två utdragen ovan från verkstadsbolagen respektive teknikbolagen på börsens storbolagslista. Det väcker en hel del tankar. Jag hade kunnat skriva en mindre uppsats om varje rad men nöjer mig med mina två exempel.

De som spontant slog mig var att förväntningarna på Volvo både för omsättning och marginaler ser rimliga ut om konjunkturen håller. Varken låga eller höga så där borde den mest uppenbara uppsidan vara att det kan betalas till mer än runt p/e 15. Å andra sidan är förstås nedsidan att konjunkturen skulle vika och förväntningarna inte materialiseras. Med andra ord ett extra rapportkänsligt bolag framöver.

Fortsätter vi med Fingerprint så inträffar något intressant i förväntningarna mellan 2018 och 2019. De stabiliseras. För 2019 blir p/e-talet på dagens kurs 13,3. Om vi lägger undan allt strul runt bolaget, vilket förstås ingen verklig investerare utan analys bör göra, så är det analytikerna säger att det här är ett bolag som på 2019 års vinst värderas lägre än Volvo trots att det då växer snabbare och har bättre marginaler. Den typen av resonemang väcker en massa intressanta följdfrågor utifrån ingångsfrågan vad talar för respektive emot att Volvos verksamhet är mer hållbar vid den tidpunkten?

Redan här är vi rätt långt ifrån startpunkten med två bolag som värderas olika jämfört med det senaste årets resultat. Det är det här jag tycker estimat handlar om. Vad är det för förväntningar som ligger i korten? Vad tror jag om dem? Kombinera det med historiska siffror och det går att förstå rätt mycket kring en bransch eller bolag bara genom att bläddra i Börsdata.

utdelningar

Vi kan ta en till. Många investerare är utdelningsjägare men det är förstås den framtida utdelningen som är den intressanta. Det här går enkelt att illustrera med vad marknaden förväntar sig av börsens sällanköpsbolag. I år ger Betsson mer än HM som ger mer än Nobia. Om två år förväntas den ordningen vara den omvända. Intressant också att HM:s utdelning alltså inte förväntas sänkas de kommande åren, vilket ju är ett samtalsämne på mångas läppar. Kommer den nyheten så faller alltså HM-aktien men omvänt går det att se det som att den oron har inte proffsen just nu. Med båda vinklingarna är det onekligen en intressant information att ha med sig.

 

2 Förstå rapportreaktioner

skf

Sedan har vi det här med vad som händer på rapportdagen. Det närmast mystiska spelet när kursen kan röra sig 5-10 procent upp eller ner. Vad beror det på? Oftast inte att en enskild siffra faller ut annorlunda än väntat. Verkliga engångseffekter får oftast just en engångseffekt. En stor men udda order ger en puff och ett fabriksproblem som inte är mer än så försvinner bort som en negativ blipp i flödet.

Det som vänder trender i mitt första exempel däremot – det slår igenom med kraft. Det är ju här Fingerprint först gång på gång fick upp förväntningarna genom att försäljningen steg snabbt och nu får se dem skruvas ned lika kraftigt när det visade sig att de första rycket bara var en tillfällig tidig ledning i konkurrensen om säkerhetslösningar till androidtelefoner och andra tekniska prylar.

Det är också därför jag kommer att slänga mig över SKF:s nästa rapport. Min idé med att vi har bolaget i portföljen är att tillväxtförväntningarna ligger för lågt. Jag tror, det är nyckelordet i alla case, att tillväxten kan bli eller åtminstone att förväntningarna kan komma att ta sig uppåt 4-5 procent för 2018 och 2019. Den tanken bygger på att konjunkturen ser såpass stark ut och att den även gör det i Europa.

Precis som det ska vara i ett bra case, så kan det vara rätt eller det kan vara fel. Jag är rätt allergisk mot investeringsidéer där det inte går att peka på hur det ser ut när din idé har gått åt pipan – för hur ska man då veta om det är läge att kliva av.

På marknaden har de flesta sådana här teorier om hur det ska gå för olika bolag, branscher och ekonomier. När det då kommer data och andra fakta som ändrar de teorierna, så slår det mot hela kalkylen. Det är det som får kurserna att ibland röra sig så häftigt. Den som får in den kunskapen i huvudet kan lättare undvika ett annat nybörjarmisstag – det att sälja bolag som går upp på rapport och köpa de som går ned. Om något är båda reaktionerna helt fel, eftersom det finns en del som tyder på att bolag som stiger på en verklig nyhet (inte t.ex. en analys i en tidning) fortsätter stiga medan de som faller fortsätter falla (beskrivet bland annat i läsvärda Framgångsrik Aktiehandel – 10 vinnande strategier).

 

Det jag själv gör vid en rapport är att till en början försöker jag vara uppdaterad om var förväntningarna ligger på kort och lång sikt och vad det är som är viktigast för marknaden i det bolag jag tittar på. Sedan försöker jag så gott det går zooma in så snabbt som möjligt på det när rapporten kommer. Det kan förstås vara svårt men ofta går det inte minst genom att läsa så många rapportkommentarer som möjligt och framför allt genom att lyssna på frågestunden under rapportpresentationen. Där brukar glädjeämnen och brister framgå med all önskvärd tydlighet.

Poängen med Börsdatas estimat i det här fallet är att du kommer med i matchen istället för att stå helt vid sidlinjen. Ytterligare ett exempel på hur den här tjänsten demokratiserar investerande till gagn för oss småsparare.

 

3 Bygg case kring förväntningar

Det både första exemplen leder fram till det som är min egen favorit. När du bygger in omvärldens förväntningar i ditt samlade case. Det vill säga när det blir en del av en helhet – där du tittat igenom historiken, läst på om bolaget och funderat kring dess omvärld. Buffets uttalande om att värde är det du får, pris är det du betalar är bevingat.

Många investerare, inklusive jag själv, lägger mycket tid på att på djupet försöka förstå det verkliga värdet i en investering. Jag tror det går att vinna mycket på att även försöka förstå det nuvarande priset. Jag har nyligen skrivit två små inlägg för att illustrera vad jag menar.

Det första handlar om en jämförelse mellan SKF och Volvo. I mina ögon är de här bolagens öden relativt nära kopplade till samma världskonjunktur med dess hopp om stigande investeringar och fortsatt god tillväxt några år framöver. I Volvos fall har marknaden snabbt justerat upp vad en försäljningskrona ska vara värd (P/S-talet).

I SKF har samma utveckling inte fallit in. SKF är normalt något lönsammare än Volvo och de bör kunna växa lika snabbt – alltså är ett möjligt case att spekulera i att värderingen av SKF kan stiga framöver. Som alltid med den viktiga bisatsen – rätt eller fel. Det vill säga blir det inte så, då vet jag vad det är som gick galet och kan förhoppningsvis avbryta rimligt snabbt. Det kräver dock att jag vet vad vilka förväntningarna idag är på SKF.

Sedan tror jag som jag skrev ovan att SKF kan överraska med en snabbare tillväxt än marknaden räknar med och att hela verkstadssektorn har mer att ge i en ekonomi som fortsätter upp ett tag till (notera alla antaganden). Med det finns bitarna på plats. Ett bolag jag tror på (nåja, där har jag genom åren haft en del synpunkter men ok, det är gediget bolag i vart fall) samt en för låg värdering med triggers som kan få priset att röra sig.

Tillsammans blir det ett mer fullständigt case än jag nöjt mig med att bara titta på nuvarande kurs och sedan ställa den mot min egen långsiktiga värdering. Det sistnämnda snuddar vid en annan poäng. Det är svårt att värdera bolag. Jag har alltid tyckt att det bästa är att räkna fram det kassaflöde som diskonterat landar i nuvarande aktiekurs och sedan titta på raderna i kalkylen och bedöma om jag tycker det ser för lågt eller för högt ut men det finns ju en massa andra sätt också.

Problemet med allt från nyckeltalsvärdering till förenklade kassaflödesberäkningar är att de utesluter så mycket ur ekvationen (som exemplet med Fingerprint ovan visade). Det blir alltså väsentligt lättare att använda de här förenklingarna om du kompletterar dem med insikten om hur marknaden ser på saken.

Ett exempel på den sortens resonemang testade jag på HM. Nu är aktien närmast i fritt fall men vad händer därefter? Det finns ett intressant ögonblick i estimaten som inträffar runt slutet av nästa år. Om analytikerna har rätt, så stiger omsättning och marginaler då åter. Det behöver ju inte stämma – här krävs den där bolagsanalysen av det verkliga värdet jag pratade om ovan. Däremot ser det underligt ut HM:s P/E-tal skulle falla tillbaka hela vägen under 15 till dagens kurs. Finns caset i de stora viktiga frågorna kring bolagets framtid, så finns alltså priset där och kanske ännu mer så om fallet fortsätter lite till.

Min poäng i det här inlägget är att det går att göra väldigt mycket med estimat för den intresserade investeraren. Mycket mer än att bara har dem som referens för om den senaste rapporten var en hit eller en miss.

Jacob Henriksson, Gottodix

Det fick bli en tillfällig paus i Veckan nästa kommer den 4 december men till dess kanske senaste Gottodix Grafer på Nordnet Talks kan vara något! Missa nu inte att jag är med i Nordnets Börsbar under 5-7 december i Malmö, Stockholm och Göteborg.

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.


Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

4 tankar om “3 sätt att använda Börsdatas estimattjänst

  • Welsh Corgi

    Hej Jakob,

    Det är de eviga frågorna i den här branschen. Estimaten är nästan aldrig rätt. Antingen överskattade eller underskattade och enligt consensus om analytikermassage. Men de stora pengarna kommer av att rätt bedöma förändringar. När vinsterna skjuter fart (konjunktur, produkter, priser, efterfrågan mm) och när vinsterna faller (konjunktur, strukturförändringar, patentutgång, lagstiftning, konkurrens mm).

    Men det är så svårt att rätt bedöma var i vinstcyklen vi är och att ha modet att vara contrarian. Att våga gå emot när säljarn trycker på månad efter månad och verkar att ha oändlig volymer eller att stå utanför när kurserna rusar och värderingarna ligger långt över dina och andras estimat.

    Patrik

    • admin Inläggsförfattare

      Ja, det håller jag med om. Aktiv förvaltning innebär nästan alltid att man hittat något där marknaden tänkt fel. Och visst är det svårt! Det visar ju om inte annat all forskning kring aktiv vs passiv.

  • Olle

    Spontant känns det som det blir kvartalskapitalism över allt om man ska hålla på att spekulera om olika rörelser pga estimat. De enda som kommer tjäna pengar på det här blir troligtvis mäklarna.

    • admin Inläggsförfattare

      Ja… det gäller väl i och för sig all handel som går utöver buy and hold tänker jag. En viktig poäng jag ville få fram på det här sättet är att många sätter sig i en låda när de funderar kring bolag. Det tittar inåt och funderar enbart själva kring bolaget och dess siffror. Oftast har ju andra sett samma sak. Så på ett eller annat sätt är jag övertygad om att det viktigt att försöka förstå vilka förväntningar som ligger i priset.