Tillgångsallokering med Rika Tillsammans pengamaskin


Så blir du rik… eller?

En spännande strategi är att vrida indexinvesteringar ett varv och arbeta med fast tillgångsallokering. Det gör mycket populära bloggkollegan Rika Tillsammans. Han kommer för övrigt med en bok om sparande i januari 2017. Missa inte den!

Det är många som tagit rygg på hans indexportfölj bestående av bland annat aktier, guld, korta och långa räntepapper. Inte konstigt med löftet på hans sida att ”Så blir du rik”. Ni som följt Sparskolan vet att jag är allergisk mot löften om överavkastning. Det görs sig dock inte indexföljaren Rikatillsammans skyldig till eller i vart fall bara lite.

Missa inte kommentaren på den här analysen som Rika Tillsammans har skrivit

Gottodix utvärderar RikaTillsammans-portföljen – En replik på Gottodix invändningar på RikaTillsammans-portföljen…

 

Balansera portföljen med fasta vikter

rika-tillsammans

Portföljen bygger på teorier av Harry Brown om att ekonomin oförutsägbart på lång sikt rör sig genom olika perioder med olika karaktäristika. I den vidareutveckling av Ray Dalios, som Rikatillsammans använder, är faserna tillväxt, inflation, deflation och recession. Det i sin tur är en variant på den klassiska investeringsklockan.

Tillgångsallokering tittar jag på i andra avsnittet av Sparskolan – Så mycket får du betalt. Med det som utgångspunkt kan jag se två tydliga fördelar med Rikatillsammans portfölj.

En är att det blir en, hyggligt, professionell riskspridning. Genom att kombinera olika tillgångar går det att få ner hur nära riskerna hänger ihop, korrelationen, i portföljen. Det möjliggör att få bättre betalt för den risk du tar. Den andra fördelen är att kostnader i både tid och pengar för förvaltning minimeras. Det kan också kännas tryggt att blandningen av tillgångar är ungefär den som förvaltare som AP-fonderna använder även om viktningen ser lite annorlunda ut.

 

Den viktigaste kritiken

Jag har en invändning mot den här portföljen. Det är att den ger intryck av att vara nollalternativet. Den som du som inte väljer ska välja. Det är inte helt sant att det här är en portfölj fri från gissningar och spekulation.  Faktum är att Harry Browne fått kritik för att vikterna i hans portfölj underpresterar i många ekonomiska klimat och under långa perioder.

Även Ray Dalios har fått kritik (som sig bör). Om jag får vara lite retsam är kritiken lite rolig givet RikaTillsammans ambition att ha en strategi som inte är spekulativ. Ironiskt nog bygger Dalios portfölj på tankarna om en skuldcykel som centralbankerna kan reglera med sedelpressen. Det vill säga precis det som samtiden diskuterar om det fungerar.

Ett inneboende problem med Dalios modell är att hälften av tillgångarna placeras inte i ekonomins tillväxt utan i skydd mot dess tillbakagång. Höga andelar korta räntepapper, kontanter och guld kostar förstås i ekonomi som växer. Nu har den inte gjort det på ett tag och därför framstår fördelningen som lockande. Det är dock ett viktigt antagande att världsekonomin kommer att fortsätta röra sig mer sidledes än uppåt (eller nedåt) framöver.

Den här modellen är en del av den hedgefondboom som kom i början av det här millenniet. Den har passat bra i en ekonomi som snurrat runt mellan relativt förutsägbara faser och inte stannat alltför länge i någon av dem. Mycket riktigt har 2016 varit utmärkt för allvädersportföljen. Allokeringen skulle däremot vara kostsam under en lång nedgång eller uppgång i konjunkturen.

Dessutom kräver den som alla andra aktiva investeringar (vilket det här är trots att du bara väljer inriktning en gång) att du tror dig veta något om marknaden framöver samt att resten av marknaden inte vet samma sak. För i annat fall är vi tillbaka i effektiva marknadshypotesen. I så fall är det viktigaste att sprida riskerna och ta den risk du vill ha betalt för.

 

Fungerar strategin i praktiken?

Det kan vara också vara viktigt att veta att portföljen drar ned risken och den förväntade avkastning jämfört med en ren aktieportfölj. Det är inget självklart val.

De flesta har redan många beståndsdelar i sin långsiktiga portfölj på plats innan de kommer till det egna sparandet. De har en trygg anställning, äger kanske sitt boende och har hela grundplåten som allmän, tjänste- och premiepension ger.

Har du där till långt till pension kan det kosta mycket att avstå avkastningen aktier ger. Det är därför statens SÅFA-fond i premiepensionen ligger helt i aktier och till och med har en hävstång (belåning) för att få upp aktieexponeringen ännu mer.

Det utvecklar jag i Sparskolans sjätte avsnitt Spara till pension. Den lösning de professionella förvaltarna har på den för låga avkastning som bra riskspridning ger är att jobba med belåning.

 

Min reflektion

I teorin tror jag att en belånad variant av Rikatillsammans portfölj kan fungera bra. Den ger som sagt en bra riskspridning som är lätt att hålla leda reda på. Många har ju bolån eller studielån. Det kan räcka gott som hävstång (förstås inte alltför höga). Så det behöver inte vara så märkvärdigt.

När det gäller portföljens spekulativa inslag – fördelningen mellan tillgångsslagen – tror jag inte den gör någon större skada. Det mesta tyder på att världsekonomin länge kommer att befinna sig i det som kallas lower-for-longer.

En bra variant av den här portföljen är att inspireras av tankarna i den men vrida upp aktieandelen om du är yngre eller har en stark ekonomisk och stabil bas i andra tillgångar.

Sedan tycker jag rent allmänt att det är en bra idé att hänga med i det den ambitiöse och som jag uppfattar honom uppriktigt nyfikna bloggaren RikaTillsammans delar. Börja med att läsa hans bok när den kommer.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser  Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här