combination-lock-1224702_1920 (1)

Lördagskrönikan: med Trump på hand 1


Stimulanser i massor

Det blev onekligen en speciell vecka. Marknaden var hyggligt förberedd på att Donald Trump kunde bli president men inte på effekten det skulle ge. Med facit i hand var det rätt många som såg trenden på slutet men få som tolkade den rätt. Det syns rätt tydligt i genomgången av förväntningar jag gjorde i veckokrönikan till Nordnet i måndags.

Det som hände sedan har jag gett min bild av i inlägget ”Varför blev börsen inte Trumpen?” Snabbt sammanfattat var den verkliga överraskningen att republikanerna skulle ta en clean sweep och även få kontrollen över kongressen och i förlängningen Högsta Domstolen.

Nu är den populära tolkningen, som jag arbetar utifrån, att vi är på väg in i en global era av ökande statsskulder men minskade insatser från centralbankerna. Det är lite gungorna och karusellen som stimulanser. Sparare byter minusräntor mot inflation, så det går på ett ut där med.

Däremot kan det elda på börsen och kanske kortsiktigt tillväxten. Det sista beror mycket på om marknaden ser igenom stimulanserna eller inte. Risken finns alltid att annan konsumtion går ned när staten ökar sin, även om det är med lånade pengar. I slutändan är det ju framtidens medborgare och företag som ska betala notan.

Nu ligger inte USA:s belåning riktigt så högt att det händer på kort sikt. Kina har ju lyckats stimulera sin ekonomi trots att de samlade skulderna där närmar sig 300 procent av BNP. Den mest direkta effekten av utvecklingen är nog en stor rotation mellan olika aktier i olika sektorer. Det kan bli andra vinnare och förlorare än vi vant oss vid.

Det här är ämnen som mer passar sig för min mer analytiskt inriktade blogg Molekylär Ekonomi. Här och nu har valet i veckan inneburit en hel del rörelse i vår portfölj.

 

Portföljen anpassas


Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville. Jag har som bekant ett samarbete med Nordnet och blir du medlem via Sparskolan eller Molekylär Ekonomi så får jag betalt. Det är en tjänster som är gratis och som jag definitivt kan stå för att jag rekommenderar, så det känns bra att tipsa om.

En relativt hög kontantandel var ett bra beslut i oktober och fram till valet. Den hade vi faktiskt börja minska redan sista dagarna inför valet. Inte för att jag på något sätt hade börsutfallet på radarn. Jag såg framför mig ett jämnt val och att marknaden prisat in olika utfall rätt bra.

Däremot missade jag hur reaktionen på en republikansk clean sweep skulle bli. Jag bygger för det mesta våra analyser genom att kombinera ihop det jag läser med lite egna reflektioner. När ingen har förloppet på radarn, så är jag lite lost.

Jag såg visserligen både en del proffs proffs och bekanta på Twitter och Shareville som menade att Trump vid makten höjer börsen. Jag skrev till och med om det alternativet i veckobrevet till Nordnet. Fast det alla avsåg då var på lite sikt, inte första börsveckan. Under valnatten reagerade terminshandeln på olika börsen som väntat men sedan vände det som bekant.

 

Tappade lite på index

Netto, före och efter valet, har fortfarande börsen backat något men jag ser det ändå som en miss i analysen. En lärdom är nog att när många talar om att en dipp ska bli ett köptillfälle, så får man vara medveten om att marknaden kanske inser det.

Under onsdagsmorgonen köpte jag aktier i bolag som rasade men tog också en position i en bearfond. Det är jag egentligen inte missnöjd med. I och med att min bedömning var att jag inte kunde överblicka nuläget var det rätt att ta ned risken. Däremot är jag missnöjd med att jag inte lyckades få en överblick, om ni förstår skillnaden.

Direkt på torsdagen släppte jag bearfonden och investerade upp oss till fullinvesterade. Allt som allt har det här äventyret än så länge har det här äventyret kostat oss ungefär två procentenheter på index. Just nu är vi upp 10,2 procent i år mot index (SIXRX) som är upp 3,9 procent.

Ska jag blicka framåt så är det matchen mellan räntan, inflationen och bolagsvinsterna som jag tror blir temat resten av hösten. Det skrev jag om i det här inlägget på Molekylär Ekonomi.

 

Kabe – kvalitet till vilket pris

kabe-161112

Jag gillar husvagns- och husbilstillverkaren Kabe. Det är ett välskött bolag och jag tror att branschen har förutsättningar att fortsätta växa bra. Inte minst som kapitalvaror som bilar nu säljer riktigt bra över hela Europa.

Kabe har efter att ha harvat med stillastående vinster fått se både omsättning och lönsamhet öka. Aktien var uppe på högre höjder före den senaste oron och jag tror den kan ha mer att hämta. Värderingen är heller inte alltför utmanande vilket syns på hur nuvarande p/s-tal förhåller sig till tidigare aktiekurser i grafen ovan.

kabe-161104

Helt lugn är jag dock inte. Jag tycker inte om att att aktien trendar uppåt medan direktavkastningen är på väg nedåt. Det är ett klassiskt tecken på att aktien mer styrs av börsen än av bolaget. Det oroar. Det här kan vara lite av den utmaning vi även har i Vitrolife och Cellavision – hur mycket ska man betala för kvalitet?

 

Bra eller Besqab?

Källa: Besqab

Källa: Besqab

I veckan tog jag tillbaka bostadsutvecklaren Besqab i portföljen. Jag är dock osäker på om det var rätt tänkt. Frågan har jag gått och grunnat är om alla bolag får samma chans att bygga i Stockholm? Den som läser rapporten från Besqab måste tänka den tanken. För om det är en tillfällig dipp i genomströmningen av nya lägenheter är det här ett riktigt intressant case.

Är det istället så att Besqab har svårt får byggrätter i konkurrens med större byggherrar, då finns det fortfarande nedsida i aktien. Svårt. Dessutom finns ju invändningen att små bostadsbyggbolag är en hävstång på bostadspriserna.

Tankarna är sammanfattade i det här analysen av Besqabs rapport på Molekylär Ekonomi. Just nu är jag mycket osäker på hur jag gör – antingen är jag nöjd med den investering vi gjorde i veckan eller också ändrar jag mig. Det är faktiskt inte förbjudet, även om vi är många investerare som har påtagligt svårt att backa ur ett val vi gjort. Jag tror dock inte det blir veckan som kommer. Snarare är det här en fråga jag kommer leta information om ett tag.

 

BMW går starkt

 

Det är bra drag i BMW och faktiskt i hela bilindustrin utanför USA. Särskilt i Europa och Kina går det som tåget. I veckan kom rapporten. Den skrev jag om i det här inlägget. Det rekommenderas även för alla som är det minsta intresserade av teknik eller bilar. För BMW har fantastiskt intressanta scenarier för framtiden i sina presentationer.
 
När det gäller vårt innehav är det nog lite för stor andel av portföljen men efter den här rapporten skulle jag nog vilja ha runt 90 euro på befintlig information för att dra ned innehavet.
 

Bank och försäkring är fortsatt intressant

Under hösten har jag haft ögonen på stigande inflation och räntor. Tidigare har jag spekulerat direkt i fonder som skuggar amerikanska långa räntor (dvs. de blankar obligationer). Det var dock lite väl dyra att äga och jag hittade ingen produkt jag riktigt gillade. Fast det har funkat bra med att ligga tungt i banker istället.

Exempelvis har JP Morgan följt med amerikanska långräntor uppåt. När det är dags för Europa så är det bra att veta. Flera bankaktier skuggar nästan exakt räntan (t.ex. Deutsche Bank som dock är lite väl otäck att äga). Det här är en sektor jag följer rätt nära. Möjligen har vi dock redan den exponering vis ska ha.

 

Småbolag och underleverantörer på radarn

Annars är veckans iakttagelse hur starkt Europa såg ut att gå i BMW:s rapport. Även USA kan ju få en ytterligare våg med Trumps stimulanser. Lägg till det ett Kina som redan växlat tillbaka, åtmistone delvis till att lånefinanisiera industriinvesteringar. Det kan vara ett läge för svenska underleverantörer. Nu är många redan rätt ordentligt värderade men det är helt klart värt att titta på. Ett annat bolag jag plockat upp på radarn är NetEnt. Där är det läget att komma in i ett kvalitetsbolag som lockar.

Det här är rätt nya tankar och jag får återkomma med vad de landar. Allt går som sagt att följa live på Shareville.

 

En justering av strategin

Jag är på gång med den första justeringen av vår strategi sedan 2012. Efter mycket funderande har jag kommit fram till att jag dels skulle kunna minska risken utan att tappa allt för mycket skärpa genom att öka utöka portföljen från upp till 15 bolag till att istället vara upp till 20 bolag.

Utökningen tänkte jag främst ge till något eller några större bolag och samtidigt dra ned något av de störe bolag vi redan har. De här bolagen går att äga med lite mindre fördjupning, i och med att marknaden normalt har bra koll på prissättningen. Den andra förändringen är nämligen att jag ska försöka flytta över lite tid till analysen av de mindre bolagen.

Så här långt har nämligen avkastningen i vår porfölj kommit från index, bra makrobedömningar och några fullträffar bland de mindre bolagen. Analyserna av de större bolagen har inte gett riktigt lika mycket. Där har det faktiskt i många fall räckt långt att, när det passar in i andra analyser, läsa in sig på genomgångar andra har gjort.

Det gäller att fördela sin tid, så den ger högsta möjliga marginalavkastning eller kanske helt enkelt så att tiden räcker till att åka pulka.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser  Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!

Reklam: Missa inte heller det vettiga tillfället att köpa eller sälja aktier i USA courtagefritt hos min partner Nordnet, som jag hade ett annonsinlägg om häromdagen.

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här


En tanke om “Lördagskrönikan: med Trump på hand

  • Jeppe

    Skulle du inte kunna dyka lite djupare på ämnet kring statsskuld/inflation/CB …
    Tycker det är rätt märkligt att man under alla dessa år försökt pressa upp inflation genom stimulanser ifrån CB. Men nu när Trump blev vald, så är det helt plötsligt så enkelt som så att man öppnar plånboken och öser på av pengar ifrån en växande statsskuld?

    – För hög statsskuld, hur påverkar det den egna staten/omvärlden?
    – Specifikt för USA?
    – Kan detta mana på resten av Europa att bli mer ”populistiska” på samma sätt och också sätta sprätt på mer pengar?

    Orolig för en baksmälla om några år … om inte, varför har man då undvikit denna metod under alla dessa år?

    Tack för en grym blogg!

Kommentarer är stängda.