Källa: Börsdata

3-stegsmodellen för att testa läsarportföljens kvalitet


Finfint månadssparande i en sund portfölj har veckans frågeställare. Martin vill dock ta ett steg till i sin överblick över den egna portföljen. Jag visar en modell i tre steg för att kontrollera om han sparar och investerar som han tänkt och som skolboken råder honom att göra.


Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville  

Frågan

Hej!

Mitt namn är Martin. Jag är en medelålders lärare som det senaste året blivit ”ekonomisk frälst” och har tillsammans med min fru börjat omvärdera livet rent ekonomiskt.

Vi sparar varje månad 10 000 – 16 000 kr i vår 3 månader gamla aktieportfölj och jag skulle vara väldigt tacksam om ett proffs som du skulle kunna ta en snabb titt på portföljen och ge lite synpunkter?  Vi är nya på den här sortens sparande och i ärlighetens namn lite ängsliga för det läggs (för oss) mycket pengar i portföljen varje månad så då hade det varit fantastiskt att få lite feedback på om vi är rätt ute eller helt ute och cyklar. Tanken är att spara långsiktigt. 

  1. Hur ser vår portfölj ut tycker du?  Några ärliga invändningar?
  1. Är det lönt att köpa de stora amerikanska aktierna som Apple, Netflix, Elektronic Arts, eBay? Har det ”tåget” redan gått? Den uppåt-resan har varit så fantastisk så kanske det inte kan går så mycket mer upp?
  2. Vad tycker du om Industrivärden och Latour? 

Tack för allt jobb du gör, vi följer dig på Shareville och vi följer din vlogg.

Varma hälsningar från

Martin med familj.

 

Bolaget familjen går bra

Min första reflektion är att ni kommit igång med det viktigaste för ett långsiktigt sparande. Hela grunden i en lyckad förvaltning av en familjeekonomi är att det rimligt tidigt kommer ett stabilt kassaflöde till sparandet – att familjen går med vinst helt enkelt. I vår familj är din min fru som tidigt såg det sambandet och styrde familjens intäkter och kostnader så att vi likt er fick bra med pengar över i vardagen.

Lek gärna med Stefan Thelenius sparkalkylator, så framgår det verkligen med all önskvärd tydlighet att det är insättningar, tiden och avkastningen som tillsammans ger resultatet på sikt. I inledningen av ett långsiktigt sparande är faktiskt insättningarna det allra viktigaste. Så det är bara att gratulera till att ni gett er in på en sparväg som kommer att ge bra resultat.

En effekt av kombinationen av faktorer som ger bra sparresultat är att det för de flesta är bättre att ta något större risker tidigt i livet. Den som är i er ålder och sparar i statens alternativ i premiepensionen, SÅFA:n, får till exempel automatiskt upp till 1,5 gånger börsens exponering. Skälet är förstås att de två andra variablerna tid och kassaflöde är på er sida.

Om du vill uppmuntra mitt bloggande och vloggande är det bästa sättet att ge ett bidrag till min insamling till SOS Barnbyar. Börja med att läsa mer här.

Jag brukar lyssna på den rätt rolige amerikanske gaphalsen Jim Cramer. Han förespråkar ett sparande som ser ut rätt mycket som ert för en familj i er ålder. En bottenplatta med indexnära investeringar och investmentbolag och så en aktiv påbyggnad i jakt på extra avkastning. Det går att ifrågasätta om aktiv förvaltning ger så mycket. Det är som bekant en ibland het diskussion. Ingen hävdar dock att en portfölj med bra riskspridning mår särskilt mycket sämre av att spararen gör aktiva val på toppen.

Med det vill jag få två saker sagt. Det ena är att det inte är så farligt att med god riskspridning förvalta sitt eget sparande. Vi har som sagt gjort det i många år och förutom att det tar en del tid är det inget jag ser som något att oroa sig för. Det lär bli några minor genom åren men där hjälper tiden, insättningarna och riskspridningen till.

Det andra är att eftersom ni har en lång spartid framför er är sannolikt för låg avkastning ett större hot än för risk. Det sagt utifrån att ni inte tar onödig risk, exempelvis genom att blanda portföljen dåligt. Många har dessutom en bra bottenplatta genom olika andra tillgångar, som en fastighet kanske så småningom ett arv, plus hela pensionssparandet genom staten och tjänstepensionen. Allt pekar mot att med den sista delen – det egna sparandet i er ålder våga ta en del risk.

Det tycker jag att sammansättningen av er portfölj visar att ni gör. Däremot kan det väl vara bra att puffa för att det är vettigt att ni gjorde inför den dag den där börsnedgången kommer. För många blir annars börsnedgångar en hård rätt hård smäll på lusten att spara långsiktigt.

 

Titta på blandningen

Källa: Börsdata

Källa: Börsdata

Mitt tips till alla som vill kolla sitt sparande är att köra den enkla 3-stegsmodell jag använder i det här inlägget. Det är lite som i Jeopardy – att ställa sig de rätta frågorna som är det viktigaste. För den som får till ett medvetet långsiktigt sparande löper betydligt lägre risk att förhasta sig när omvärlden bjuder på överraskande förutsättningar.

Det första jag tittar på när jag sköter vår portfölj är att den har en bra övergripande blandning och risknivå. Min genomlysning går att läsa i veckoinläggen av vårt sparande, det senaste här. En bra blandning ger på sikt bättre avkastning givet den risk du tar, så det är inte bara för att minska risken som jag blandar portföljen. Det finns många faktorer att tänka på som mixen av branscher, länder, bolagsstorlekar, i vilken fas av tillväxt eller värde bolagen är i och en hel del annat. Även familjens samlade förutsättningar med olika tillgångar och skulder spelar roll.

I Martins portfölj har jag utgått från att varje portföljpost är ungefär lika stor. Med hjälp av Börsdata får jag då den här sammansättningen av portföljen. 57 procent ligger i investmentbolag och fonder som i sin tur sprider riskerna genom sina diversifierade innehav. Fonderna är billiga, vilket på sikt visat sig vara den enskilt viktigaste faktorn för att lyckas även med avkastningen, så det är bra.

På marginalen kan den som vill göra en bedömning av möjliga vinnarfonder framåt (inte baserat på historisk avkastning, för det säger inget alls), ta med någon aktiv fond men för att den ska ha en chans att lyckas kan inte avgiften äta upp stora delar av den förväntade avkastningen. På mogna marknader är avkastningen utöver en riskfri ränta på några procent runt 5 procent per år över tiden (det vill säga sammanlagt runt 8 procent för den som investerar i aktier). Den som då betalar förvaltningsavgifter på över 1 procent har förstås små möjligheter att lyckas.

Ju svårare marknaden som fonden investerar i, ju dyrare det är att investera där och ju mer övertygad du är om förvaltarens förträfflighet, desto mer kan du förstås betala men var försiktig. Det är inte lättare att välja en aktiv förvaltare än att aktivt förvalta pengarna själv. Särskilt det där med att dra fram gamla framgångsgrafer med konstiga jämförelser som bas förekommer en hel del, som sagt det trots att forskningen inte alls ger historik som argument något stöd. Skälet är dels att faktorn tur underskattas, dels att de som faktiskt lyckas tenderar att höja priset på sin förvaltning.

Martins familj har låga förvaltningsavgifter, som framgår nedan:

  • Avanza Zero 0%
  • LF Europa Indexnära 0,2%
  • Spiltan Investmentbolag 0,2%
  • LF Tillväxtmarknader Indexnära 0,4%

Det är en bra bas i portföljen. Jag noterar dock att familjen även äger investmentbolagen som ingår i fonden Spiltan Investmentbolag. Det är ju inte en aktiv fond som placerar om löpande utan den har samma sammansättning över tid. Där finns det med andra ord lite pengar att spara om familjen istället köper och behåller investmentbolagen direkt. Särskilt nu när courtagen blivit så låga som de är hos bland annat nätmäklarna.

En annan aspekt som kan vara värd att nämna är att den som har flera fonder och dessutom kanske egna aktier ska vara lite försiktig med att lägga exponeringen fonderna har alltför nära varandra. Den som följde utfallet för aktierna i den här portföljen och jämförde den med de tre första fonderna ovan skulle sannolikt se att de fyra delarna rör sig väldigt nära varandra. Genom att de överlappar och kompletterar varandra minskar de också den unika effekten en aktiv förvaltning ger på avkastningen. Det som till slut blir kvar då är en stor indexfond med onödiga avgifter.

Det här är ett större problem i portföljer där spararen valt till exempel några riktigt dyra Sverigefonder, säg med en avgift på 1,5 procent vardera. När de läggs ihop blir de samlade innehaven allt mer lika index. Till slut är det enda som är kvar att du avstår 30 procent av den förväntade specifika årliga aktieavkastning på 5 procent som marknaden kräver av börsen. Då har du inte ens gett dina förvaltare chansen att lyckas.

De problemen finns alltså inte i Martins portfölj utan här bidrar fonderna och investmentbolagen till en bra bottenplatta i riskspridningen. Däremot har branschmixen blivit typiskt svensk. I portföljen dominerar industri och bank. Precis som det ser ut på den svenska börsen. Först och främst mot större bolag. Det kan också vara bra att veta att mycket av vårt, på ett sätt för många dolda, gemensamma sparande i pensioner och de andra tillgångar som vi har i till exempel fastigheter även det bidrar till att de flesta av oss får en tung övervikt i en specifikt svensk mix. Genom att det är här de flesta av oss har våra inkomster ökar den faktorn ytterligare.

Det här ger svaret på den andra frågan. För en typisk svensk sparare är det bra att komplettera med en lite bredare exponering. Den kan till exempel bestå av något riktat mot tillväxtmarknader, som Martin har, eller vara en investering i ett stort amerikanskt techbolag. Sedan är det som Martin skriver, så att särskilt de amerikanska techbolagen redan gått extremt bra rätt länge. I några fall, som för Amazon, Netflix och Tesla, är värderingarna också ordentligt tilltagna.

Det kan ju visa sig vara rätt eller fel men det går väl att konstatera att de numera inte längre är det enklaste aktierna för en småsparare att ge sig in i. För hur ska man ta ställning till om de höga framtidsförväntningarna inte bara är rimliga utan därtill om det ovanpå det finns utrymme för att göra en lönsam investering?

 

Titta på bolagen

Källa: Börsdata

Källa: Börsdata

Nästa steg i en genomgång av en aktivt förvaltad portfölj är att löpande titta på innehaven. En översiktlig modell med Martins portfölj som exempel framgår ovan. Driva företag handlar i grunden om tre saker. Sälja bra, göra en bra vinst på det som säljs och att inte binda för mycket eller för lite kapital. Ja, det kan bli för lågt också. Då ökar risken för likviditetsproblem.

En snabb titt på Martins portfölj visar att det är förhållandevis enkla och vettiga bolag att äga. Det ökar sin försäljning, lönsamheten ser bra ut och de har en bra avkastning på eget kapital men ändå en sund soliditet. Två av variablerna kanske är värda en kommentar. Det ena är omsättningshastigheten. Den visar hur mycket kapital verksamheten använder i förhållande till försäljningen. Mindre gör att avkastningen på investeringen kan öka. Det andra är termen Capex% (en personlig favorit). Den visar hur stor del av bolagets operativa kassaflöde, det vill säga resultatet i reda pengar från kärnverksamheten, som använts till investeringar. Är den under 100 procent så har bolaget kunna finansiera sin egen förvaltning och expansion.

Den mer påläste läsaren ser att det här i princip är en uppställning av de mer aggregerade delarna av Dupontmodellen. Det är ett bra sätt att genomlysa bolagen man äger. Det finns andra men jag tycker att den som äger enskilda aktier minimum bör bilda sig en uppfattning om vad det är som driver försäljning och marginaler i de egna innehaven. Det är svårt att ha någon uppfattning om alla andra siffror som swischar runt annars.

I Martins portfölj ringer alltså inga larmklockor utan den är genomgående rimligt sammansatt. Sedan var det en fråga om Industrivärden och Latour. Det är två bra investmentbolag. För vår del gillar jag dock den senare bättre. Ägaren Gustaf Douglas känns som en av de där kapitalisterna som över tid återkommande är skickliga på att förädla bolagen de äger.

 

Titta på värderingen

Källa: Börsdata

Källa: Börsdata

Det tredje steget är det här med att skilja på pris och värde. I ett aktivt förvaltat sparande kan det ingå att löpande ta ställning till om innehaven är dyra eller billiga. För den riktigt aktive kan det därtill ingå att köpa och sälja innehav, spela med andelen kontanter eller leta efter nya intressanta investeringar. Det är så vi investerar.

Det är dock viktigt att framhålla att man absolut inte behöver vara så aktiv. Faktum är att i den här 3-stegsmodellen så kan den som vill luta sig tillbaka nöja sig med det första steget. Den som vill köra den ofta framgångsrika metoden att köpa och behålla sina innehav kan stanna vid punkt 2. Det är alltså bara den som vill vara mer aktiv som behöver ta steget till punkt 3.

Väl här kan det dock vara spännande att titta på några olika typer av mått på om en portfölj och innehaven kan ha blivit för dyra. Jag skriver så vagt, eftersom allt beror ju på vad bolaget kan leverera i vinster och tillväxt. Ett sätt att löpande förhålla sig till priset på de egna innehaven är att följa hur några nyckelvariabler utvecklas. Ovan är de snabba mått jag gärna följer för vår portfölj.

Längst till vänster är två tekniska mått. Det ena är RSI som kortsiktigt visar om det varit högt köp- eller säljtryck i aktien. Ett värde under 30 kan ses som översåld medan ett värde över 70 ofta tolkas som att aktien blivit väl het och är överköpt. Nästa kolumn är ett mått aktiesparare gärna svänger sig med. Det är skillnaden i aktiens utveckling över två olika tidsperspektiv – mätt med ett glidande medelvärde med två olika tidshorisonter. Här har jag valt de längre tidsperspektiv som ges av att titta på 50- och 200-dagars värden. Om den här siffran är positiv har aktien legat i en positiv trend. Martins portfölj er för närvarande ut att mestadels ha rimligt låga RSI-värden och därtill ha ett momentum sett till det glidande medelvärdet.

Sedan är det förstås spännande att titta på olika värderingsmultiplar. P/E-talet är den första man tar till sig som investerare och nog sticker värderingen på t.ex. Cellavision, som ju vi också har i portföljen, ut. Det är en signal att kolla lite extra på att bolaget verkligen kan leverera så hög tillväxt som krävs framöver. Värderingen av eget kapital är alltid intressant, särskilt när den ställs mot förväntad avkastning på samma egna kapital. För ska du betala mycket för att bli delägare i ett bolag, så vill du väl se att de kan leverera en hel del.

Slutligen har jag tagit med två kolumner där jag jämför aktuella utfall med snittet för de senaste fem åren. Det tycker jag kan vara särskilt bra att göra för det relativt stabila p/s-talet (aktiepriset per försäljningskrona) och för aktiens direktavkastning (utdelning i förhållande till aktiepris). Här är Martins portfölj mycket typisk. Det mesta har blivit betydligt dyrare de senaste åren.

För att det ska hålla krävs att vinsterna tar fart eller att räntorna förblir låga. När man börjat fundera på sådant är man en bra bit in i sitt aktieintresse. För Martin räcker det nog långt med att det är en vettig portfölj med bra riskhantering familjen satt ihop. Plus förstås allra viktigast, ett sparande som verkar generera nya insättningar en lång tid. Lyckas familjen med det är det ju bara att glädja sig åt om börsen inte rusar iväg för snabbt, för då blir det ju billigare att fortsätta köpa på sig fina bolag.

 

/Jacob Henriksson, Gottodix

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.