brevlåda

Valutor, stimulanser & kopplingen till USA i brevlådan


Frågorna fortsätter flöda in. Tyvärr hinner jag inte med alla men jag gör så gott jag kan för att svara på alla typer och typiska åtminstone. Här kommer fyra om Trumps stimulanser, kopplingen mellan USA och Sverige på börsen, preferensaktier och valutor


Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville 

 

Trumps stimulanser stendöda?

God kväll.

Är Donald Trumps fiskala stimulanser stendöda då FED meddelade att de skall krympa balansräkningen?

Anders

 

Svar

Nej, det är ingen automatisk koppling. Donald Trump verkar ha svåra problem med att få igenom sin politik. Den består, ekonomiskt och för börsen, av fem delar.

En skattereform med sänkt bolagsskatt. Den är redan inprisad i vinstförväntningarna för många bolag, så det är lite oroande att den inte verkar rulla framåt i någon vidare takt. Den andra delen är något slags lösning för att amerikanska bolags vinster utomlands med gynnsamma villkor kan flyttas hem. Det borde komma men faktiskt har inget hörts i den frågan. Det tredje är att låna till stora infrastruktursatsningar. Där har det inte heller hänt jättemycket även om Trump den senaste tiden haft fokus på frågan och börjat med sådant som att se över strukturen för flygledning runtom i USA. Det fjärde är en större sjukvårdsreform. Där har det hänt en del men ändå inte så mycket, så att det exempelvis pressat bolag som Novo Nordisk särskilt mycket men en del har det ändå rört sig. Det femte är att införa olika former av handelshinder. Här har utvecklingen snarast gått åt andra hållet och exempelvis med Kina men även med Mexiko och Kanada har utvecklingen snarast gått åt andra hållet.

FED har sagt att de inte just nu tar hänsyn till administrationens planer men förstås reagerar som vanligt om inflation eller jobb rör sig i en oönskad riktning eller takt. Trump stöter alltså inte på hinder från FED i sina planer men möjligen kan effekterna om Trump lyckas dämpas av FED. Det slår i så fall lite olika, eftersom de som gynnas av stimulanserna ändå gynnas medan de som missgynnas av stramare finansiering kanske finns i andra sektorer.

Det är ändå lite teoretiskt. Först ska Trump upp på banan med sina förslag. Sedan ska de nå effekt. Först därefter kommer FED in i bilden. Dit är det en bit.

 

 

Sänker USA den svenska börsen?

Hej Gottodix,
Jag följer dig och läser det mesta som du skriver och tycker du gör ett mycket bra jobb! Har en kort fråga till dig. Jag vet att du har varit positiv till den svenska börsen generellt och att du i princip är fulltankad för tillfället. På vilket sätt påverkade det amerikanska räntebeskedet din syn på den svenska marknaden (som du påpekade är värderingarna mycket mer förmånliga här än i USA pga vår klart lägre ränta mm men samtidigt brukar vi ju leka följa John med jänkarna etc)?

Med vänlig hälsning,
Jesper

 

Svaret

Jag tyckte det var solklart att den senaste räntehöjningen och framföra allt guidningen framåt var en negativ blipp även för den svenska börsen. Det bygger på att jag tolkar räntehöjningen som tveksam utifrån läget i USA. Det bygger också på att i ett längre perspektiv öppnar höjningen upp för fler åstramande beslut både av räntan och FED.S balansräkning. För att se att det finns ett samband räcker det långt att bara titta på börsgraferna ovan.

Sedan är världen utanför USA i ett helt annat konjunkturläge. Sverige går visserligen på högvarv, dopade av en extremt låg ränta, men i vår omvärld är det mer trevande. Nu verkar Europa och Kina ha relativt goda ekonomiska utsikter framför sig. Förhoppningsvis gäller det också andra delar av världen. Asien ser överlag bra ut medan Afrika och Sydamerika är mer blandat. En stor vattendelare går också mellan länder som producerar respektive de som främst konsumerar energi.

Med det sagt att även om USA har en stor effekt så handlar det inte bara om landet i väster. Sedan är som du nämner läget på börsen betydligt mer uppskruvat i USA än någon annanstans just nu. Så det är också lite unikt. Det krävs rejäla vinstökningar i år för att hålla igång de börserna.

Så vad tror jag själv då? Min slutsats är nog att vi går igenom en korrigerande period både i USA och andra länder när ränteförväntningar kommer upp. Däremot tror jag ändå att utsikterna i världsekonomin kommer att väga över för Sveriges del. Det vore värre om det var ECB som var på väg in i en stramare period.

 

Hur funkar preffar och aktieklasser?

Hej

och tack för en bra vlogg/blogg. Kan du göra en avsnitt på olika aktier typer (preffar, a,b,c, osv) och hur de speglar värdet i en företag.

Ariana

Det kan jag absolut skriva lite längre om. Här några korta rader om de olika sätten att bidra med kapital i ett bolag. Grundstrukturen är att företag finansieras genom eget kapital (aktieägarnas insats=aktierna) samt lån från banken eller utgivna direkt till marknaden i form av företagsobligationer.

Värdet i bolaget är alla kassaflöden bolaget kommer att få justerat för kostnaden (risken) att binda kapital i bolaget. Både du som aktieägare och den som lånat ut pengar till bolaget tar en risk. Aktieägaren, som alltid får betalt sist, tar den största risken. Avkastningen på hela verksamheten brukar kallas avkastning på totalt kapital. Du som är aktieägare får det som är kvar när räntor till långivare är betalda – det brukar kallas avkastning på eget kapital.

Ju högre bolaget är belånat, desto större hävstång får du både i upp- och nedgång som aktieägare. Med höga lån har du ju bara använt lite eget kapital för att få del av hela vinsten (eller förlusten). Mer om bolagets finansiering tar jag upp i Sparskolan. Till exempel i avsnitt 3 – Vad är ett bolag värt? och i avsnitt 9 – Lär dig använda bolagets siffror

Rösträttsskillnader (a-, b- och c-aktier) påverkar inte det fundamentala (egentliga) värdet på bolaget. Det är bara ett sätt att styra vem som ska bestämma över bolaget. Aktieklasserna har normalt samma rätt till utdelning i bolaget, så den enda skillnaden är att a-aktierna har mycket fler röster på stämman. Det finns dock minoritetsskydd som förhindrar att de helt röstar bort rättigheterna för mindre röststarka aktieägare.

Preferensaktier är en mix av lån och eget kapital. Den väsentliga egenskapen är att om lånen inte kan betalas eller ibland under en del andra villkor så omvandlas preferensaktien till en vanlig aktie. En utmaning för småsparare är att preferensaktier kan ha så olika regler. För att förstå värdet på en prefensaktie behöver man veta reglerna som gäller för den, vilka utbetalningar den förväntas ge, vad den är värd när den blir inlöst (om den blir det) samt inte minst risken för att bolaget inte kommer att kunna betala ut det som var meningen till ägarna av preferensaktien. En hel del således. Det har jag skrivit om tidigare på Molekylär Ekonomi i inlägget ”Hjälper preferensaktier mot börsoro?”.

 

Vad påverkar valutakursen?

Hej!

Alltså, vad spelar in på valutakursen? Vad är relationerna?

Kan du möjligtvis ta med också vad som spelar roll på valutakursen rent generellt också?

Har du något kort svar på den: 😊

Med vänlig hälsning

Samuel

Jag tänkte svara lite mer resonerande utan att helt hänvisa till skolboken med alla dess fördjupningar. För att borra i frågan behöver man resonera kring:

  • Den reala växelkursen – det vill säga till vilket pris är vår ekonomi beredd att byta varor och tjänster med andra ekonomier.
  • Inflationen, nuvarande och framtida – det vill säga vad vår du igen om du äger en viss valuta idag, jämfört med om du äger en annan.
  • Räntan, nuvarande och framtida – det vill säga vad får du för avkastning om du har pengarna i statsobligationer i olika länder.

I och med att valutan ska användas över tid finns det också en riskpremie. Grekland är ett bra exempel. Hade de inte kunnat betala sina skulder, så hade värdet på en valuta garanterad av staten blivit ifrågasatt. Hade en nationell valuta införts så hade inflationen tagit ett skutt uppåt.

Så där har du några funktioner. Den första diskuteras lite för sällan som jag ser det. När länder har handelsunderskott, som USA har. Då köper de produkter på krita. För eller senare behöver relationen till andra länder regleras. Det kan göras genom inflation eller genom ökad export. I det förra fallet ger det även en effekt på valutan.

Det är ju egentligen bra för ett land om andra länder betalar mycket, mätt i den egna valutan, för varor och tjänster. Problemet är att om det som i USA:s fall aldrig betalas tillbaka i form av att varor och tjänster går i andra riktningen. Vad är då tillgodohavandena värda? Därför är det på många sätt lite udda när Donald Trump ser USA som förloraren på handelsbalansunderskott. Det går lika gärna att peka på att Tyskland sålt på krita till en osäker betalare.

När det gäller inflationen och räntan är kopplingen tydligare. Om du förväntar dig att få bättre betalt på sikt om du köper obligationer i ett land jämfört med ett annat så stärks det landets valuta. Det är huvudskälet till att när USA höjer räntan så stiger dollarn.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook här och Twitter här.

Som vanligt vill jag också puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar och vill bidra till något bra – lägg en slant på min insamling till SOS

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.